Saknad...

Idag är det en sådan dag som jag verkligen saknar att ha husdjur...

För mig är det något så speciellt mellan en människa och ett djur, där finns så mycket kärlek.

Gullan & Filur
 Dessa älskade kattsystrar som jag tog hand om då de behövde ett nytt hem.
Jag trotsade min allergi och hoppades att jag skulle vänja mig.

Tyvärr blev det inte så... De fick bo mestadels ute i en fin kattgård så länge jag bodde hemma.
Då jag skulle flytta hemifrån blev jag tvungen att omplacera dem efter att jag haft dem i 4-5 år.
Det var fruktansvärt jobbigt fastän nya ägarna gav dem ett bra hem.
Ännu idag, 3 år senare saknar jag dem...
Jag tror och hoppas att de har det bra idag.

Emmi

Mitt första egna husdjur som verkligen var sällskaplig (före henne hade jag bara hamstrar).
Emmi var världens gosigaste kanin, förutom om man försökte gräva i hennes hö (Då hoppade hon och klöste)

Jag minns att jag var mycket ute med henne i koppel & första tiden då jag hade henne fick hon följa med nästan överallt.

Emmi glömmer jag aldrig!

Kasper och Maja

Maja var den första hunden jag lärde känna riktigt bra. Hon var en härlig och speciell hund.
Jag fick ofta sköta henne då ägarna var på resa och däremellan lånade jag henne för promenader.
Jag minns hur lycklig jag var då jag fick låna henne. Maja fick leva ett långt liv!

Kasper har jag fått följa med från att han var 8 veckor gammal. Han har känts nästan som egen hund ibland. Jag har sovit med honom som kudde, jag har simmat med honom, jag har klippt hans päls, vi har varit på långa promenader & jag har lärt honom olika konster. 

Kasper saknar jag dagligen, jag är glad att jag får träffa honom regelbundet iallafall. 

Nästa vecka ska jag få låna honom någon dag.

Jag och Kasper fick en väldigt speciell kontakt redan från början, jag tvivlar på att jag någonsin kommer att känna på samma sätt för någon annan hund...

Det finns flera andra djur som också har betytt lika mycket för mig, men jag har inga foton av dem på datorn...

En sak är säker, jag kommer inte att vara djurlös resten av livet trots allergin. 

Tyvärr är det en svår kombination att vara allergiker, bo i en etta och ha husdjur så det kanske får vänta...