Jessikas vardag

Det är rätt så många som frågat mig hur länge jag stannar denhär gången i Grekland så jag tänkte att jag skriver om det här på bloggen.
Som det ser ut nu så kommer jag hem tidigaste i slutet av April eller senast i slutet av Maj, inget är alltså bokat ännu.

För er som missat det tänkte jag idag skriva lite om vad vi gör i de två organisationer jag jobbar med här.

Jag börjar med Samaria Church där jag ocksä jobbade förra gången jag var i Aten.
I Samaria Church hjälper vi flyktingar. Till vår kyrka kommer det flyktingar mestadels från Afghanistan, men också från Iran.
I kyrkan severas middagar ett par kvällar i veckan. Det hälls spräklektioner och bibelstudier. Ibland serveras det luncher för våra studerande och på söndagar hålls gudstjänster.
Behoven är enorma och flyktingar i Grekland har det mycket svårt. De är ofta hemlösa och de blir förföljda och nedvärderade. De kan hamna i fängelse där de också blir dåligt behandlade, detta för att de som papperslösa vistas i landet. De slipper inte enkelt vidare till andra länder heller som papperslösa...
Min uppgift i Samaria Church är att hjälpa till med middagarna för 200-300 personer, att ansvara för lunchen en gång i veckan och att ibland ansvara för söndagslunchen som vi äter tillsammans efter gudstjänsten.
Utöver detta har vi ibland extra tillställningar, exempelvis hade vi nyligen nyårsfest för våra afghanska vänner som nyss firade nyår!

Den andra organisationen jag jobbar för denhär gången i Aten är Threads of Hope.
Threads of Hope är också en kristen orgnisation. Där fokuseras det på att hjälpa de prostituerade kvinnorna i området nära Samaria Church. Behoven är enorma också inom detta område.
I området finns uppskattningsvis 300 bordeller och 600 prostituerade kvinnor, varav de flesta är utsatta för människohandel. Det finns både bordeller och gatuprostitution i området.
Threads of Hope hjälper kvinnorna genom att lära dem att sy så att de på så sätt kan börja försörja sig, bön och samtal är också viktigt på Threads of Hope.
Threads of Hope sammarbetar med en annan organisation, Nea Zoi.
Vid Nea Zoi fokuseras det på att gå ut till kvinnorna på gatorna och till bordellerna för att nå och hjälpa dessa utsatta kvinnor. Kvinnorna kan ofta vara mycket unga, till och med underåriga...
Också Nea Zoi är en kristen organisation.

Min uppgift på Threads of Hope är att ta hand om kvinnornas barn så länge de syr, så att barnen också kan få trygghet under dagen.
Dessa barn är underbara, men ofta känns de väldigt otrygga vilket är förståeligt... Barnen jag tar hand om är 1-4 år gamla.

Det var lite kort info om vad jag gör i Aten. Om ni har frågor är det fritt fram att ställa dem!

Mina första veckor här har varit med blandade känslor.
Mycket för att jag har fått allergiska problem. Jag inte vet om beror på att vi har en del möbler från katthushåll hemma, kanske pollen eller kanske att det är annan luft här än i Finland.
Jag hoppas iallafall att det blir bättre eller att jag iallafall hittar någon medicin som hjälper, för allergin gör mig så trött...
I vilket fall som helst så vet jag att jag är menad att vara här nu, så om inget annat hjälper får jag stå ut med allergin en tid.
Jag visste redan då jag for hem i vintras att jag snart ska tillbaka hit, jag fick det bekräftat på olika sätt och också ekonomiskt sett så öppnade sig möjligheten!

Jag är väldigt tacksam över att jag fick möjligheten att komma tillbaka!