Ikväll gjorde jag en sak som jag aldrig skulle ha gjort för fem år sedan, jag berättade om min volontärresa vid Inremissionshemmet.
För fem år sedan skulle jag inte ha rest ensam som volontär till Aten, ännu mindre skulle jag ha vågat ställa mig upp inför människor och berätta om det.
Jag är tacksam och glad över att jag har fått växa som människa under de senaster åren!
Jag är mycket tacksam över en riktigt välsignad kväll vid Inremissionshemmet,
det är så fint att ha en andlig familj där man får dela med varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar