Igår hade jag en ledig dag och valde att stanna hemma för att ta det lugnt, be och läsa bibeln.
På kvällen bestämde jag mig ändå för att besöka Atens nationalträdgård som jag har hört att är väldigt fin!
Jag tänkte att jag kan gå runt där en stund, be och njuta av "naturen". Ja, det är väl närmast natur jag kan komma i Aten, jag saknar verkligen naturen hemma!
Jag hann inte mer än komma in dit så träffade jag en afghansk man som började prata med mig, vilket var väldigt intressant för nästan alla flyktingar som kommer till Samaria kyrkan är afghaner.
Jag fick berätta för honom vad jag jobbar med här och på det sättet indirekt om min tro!
Han blev väldigt glad då jag berättade att vi hjälper afghanska flyktingar som inte har någonting här i Aten!
Han öppnade upp sig och berättade sin jobbiga livshistoria för mig...
Parken var inte i mitt tycke alls speciellt fin, men istället fick jag ett väldigt fint möte med en människa så vi kunde gå runt där i parken och diskutera!
Jag är säker på att det var meningen att jag skulle träffa denna man i parken så att jag fick missionera för honom och han fick berätta för någon om sin historia.
Det jobbiga var att jag inte på något sätt kunde hjälpa honom med mera än genom att lyssna... Jag skulle så gärna ha hjälpt honom att komma till ett land där han skulle få känna att han är välkommen, vilket flyktingar verkligen inte är i Grekland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar